Begreppet nudging har fått allt mer uppmärksamhet i Sverige under de senaste åren, och det används av både företag och staten för att påverka beslut och beteenden på ett positivt sätt. Genom att förstå nudging kan vi även se hur vi kan ta smartare beslut i vår vardag. Nudging handlar om att ge människor en liten välvillig knuff i rätt riktning, utan att inskränka på deras frihet att välja. Denna metod kan främja hälsa, välstånd och generellt välbefinnande. Men hur ser svenskarna på nudging, och vilken acceptans finns för denna typ av påverkan? I denna artikel kommer vi att titta närmare på nudging i Sverige och undersöka hur denna strategi kan hjälpa oss att fatta bättre beslut.
Nudging och dess ursprung
Nudging myntades av Richard Thaler och Cass Sunstein i deras klassiska bok Nudge: improving decisions about health, wealth, and happiness, publicerad 2008. Deras forskning visar att små förändringar i hur alternativ presenteras kan leda till betydande skillnader i valresultat. Nudging är baserat på insikter från beteendeekonomi, som belyser hur vi ofta fattar beslut som inte är logiska eller rationella. Genom att utforma miljön där beslut fattas kan vi hjälpa individer att göra val som är i linje med deras egna intressen.
Genom att skapa så kallade nudgar kan stater och företag påverka medborgarnas beslut för att förbättra både individuell och kollektiv hälsa och välstånd. Exempel på nudging kan vara att placera nyttigare livsmedel i ögonhöjd i en matvarubutik, eller att erbjuda en förinställd donation till en välgörenhet vid deklarationen. Dessa metoder syftar till att underlätta beslut utan att tvinga någon till något.
Nudging i Sverige och medborgarnas inställning
I en nyligen genomförd undersökning av Novus, som involverade 1032 svenskar, undersöks hur medborgarna i Sverige ser på nudging. Resultaten visar att Sverige i allmänhet har en mer skeptisk inställning till nudging jämfört med andra länder som Italien, Storbritannien och Frankrike. Svenskar är mindre positiva till nudging som metod, vilket väcker frågor kring varför detta är fallet.
En intressant observation är att den mest stödjande nudgen enligt svenskarna handlar om att minska barnfetma. Hela 87% av de tillfrågade skulle stödja en informationskampanj för att uppmuntra till hälsosammare livsstilar för barn. Å andra sidan är en av de minst populära nudgarna en förinställd donation på 500 kronor till välgörenhet, som endast 20% av svenskarna ställer sig positiva till. Denna klyfta mellan olika typer av nudging antyder att svenskarna är mer benägna att stödja nudgar som har en tydlig, gemensam nytta snarare än individuella incitament.
Skillnader mellan olika grupper
Enligt Novus-undersökningen visar resultaten även att svenska kvinnor är generellt mer positiva till nudging jämfört med män. Det kan finnas flera anledningar till denna skillnad. En möjlig förklaring är att kvinnor ofta är mer benägna att prioritera hälsa och välmående, vilket kan påverka deras inställning till nudging i hälsofrågor. Dessutom är rödgröna väljare mer positiva till nudging jämfört med de som sympatiserar med alliansen eller Sverigedemokraterna.
Det är också värt att notera att nordiska länder generellt visar en mer kritisk hållning till nudging. Jämfört med länder som Storbritannien och Italien, där nudging har tagits emot mer positivt, visar Sverige en avvaktande inställning. Det kan delvis bero på den svenska traditionen av individuell frihet och misstro mot statlig påverkan.
Nudging som ett framtida verktyg
Forskning och tillämpning av nudging fortsätter att växa både världen över och i Sverige. Tidigare har länder som Storbritannien skapat nudge-enheter för att aktivt implementera nudging i policyer, och det har diskuterats i Sverige via rapporter till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Även om det har dröjt innan medborgarnas åsikter blivit en del av diskussionen, kan vi förvänta oss en ökad dialog kring nudging och dess tillämpningar inom olika områden.
I framtiden är det troligt att nudging kan bli en viktig del av hur beslutsfattare formulerar policyer, särskilt inom hälsa och miljö. Det är avgörande att dessa nudgar utformas med hänsyn till medborgarnas åsikter och värderingar för att säkerställa att de är effektiva och accepterade.
Sammanfattningsvis visar den svenska placeringen av nudging att vi står inför en komplex relation till denna metod. Trots en allmän skepsis kan det finnas en vilja att utforska hur nudging kan användas för att främja positiva beteenden. Genom att skapa en bättre förståelse för både nudging och medborgarnas syn på dessa metoder kan vi förhoppningsvis skapa en väg mot smartare beslut, både på individnivå och i samhället som helhet.